Resultados de "Allt om Historia" en Todas las categorias

Egentligen hade Adolf Hitler insett att den tyska armén inte längre var i stånd till att strida. Wehrmacht saknade män, kanoner och stridsvagnar och Luftwaffe hade inte råd att förlora fler flygplan. Så när Hitler i februari 1943 flög till sitt framskjutna högkvarter i Ukraina hade han med sig ett tydligt budskap: Den tyska armén skulle inte längre gå på offensiven. Under det följande året skulle den istället försvara sina ställningar och låta Röda armén trötta ut sig själv med meningslösa angrepp. Men så blev det som bekant inte.

De bittra striderna i Stalingrads ruiner, fasorna på floden Volgas mörka vatten och det intensiva luftkriget över Stalingrad kostade hundratusentals soldater och civila livet. Slaget var så krävande och grymt att inte ens andra världskrigets mest hårdföra generaler kunde undgå att ­beröras av de massiva förlusterna som bara två män ryckte på axlarna åt: Adolf Hitler och Josef Stalin. Utan att blinka skickade de man efter man i döden under slaget om Stalingrad som blev det ultimata kraftprovet mellan historiens två grymmaste diktatorer som båda vägrade ge upp.

I sin exil på ön Saint Helena studerade Napoléon Bonaparte Caesars berättelse om gallerkrigen och kommenterade romarens strategi utifrån sina egna erfarenheter. Trots att vapnen hade förändrats mycket sedan antiken såg han stora likheter mellan Caesar och sig själv. Båda männen siktade högt, vågade sig på överraskande drag på slagfältet och förstod att skapa starka band till sina soldater. Goda ledaregenskaper, möjligen medfödda sådana, är något som kännetecknar de flesta av historiens stora härförare.

Katarina den stora är inte nöjd med rollen som hustru och medhjälpare åt sin make, den ryske tsaren. Med hjälp av inflytelserika älskare låter hon 1762 sätta tsaren i fängelse och tar själv tronen. Andra ambitiösa kvinnor använder ännu brutalare metoder för att nå toppen. Agrippina förgiftar två äkta makar och tvingar flera rivaler till självmord för att ge sin sin Nero kejsartronen i Rom. Lyckligtvis väljer de flesta fredligare vägar till storhet.

Fantasi och envishet förde norrmannen Thor Heyerdahl och hans besättning tvärs över Stilla havet på en segelflotte, trots alla experters varningar om att äventyrarna skulle sluta på havets botten. En rejäl dos envishet driver även nyzeeländaren Edmund Hillary och sherpan Tenzing Norgay uppför Mount Everest, där den sista klättringen till toppen är en livsfarlig balansgång längs en knivskarp bergskam. Uthållighet och målmedvetenhet var också avgörande för Vasco da Gama när han bestämde sig för att hitta sjövägen till Indien.

Den 3 november 2020 väljer amerikanerna landets 46:e president, världens mäktigaste ledare. Valsystemet är svårt att genomskåda - ibland har förloraren faktiskt fått flest röster, men inte flest elektorer. Det kan tyckas odemokratiskt, men systemet har utvecklats för att landets minst befolkade delstater också ska ha inflytande, och är lika gammalt som landets författning. I över 150 år har valet stått mellan kandidater från USA:s båda partier, demokraterna och republikanerna.

Vulkanutbrott, epidemier och jordskalv har vid flera tillfällen förändrat historiens lopp. Städer har försvunnit i aska, lava och lågor, eller ödelagts av pest. När digerdöden härjade i slutet av medeltiden dog omkring hälften av Europas befolkning och när den amerikanska östkusten drabbades av en våldsam orkan den 8 september 1900 dog åttatusen invånare i staden Galveston.

Bibeln är full av namn på sedan länge glömda folk och berättelser om blodiga slag, katastrofer och hjältedåd. Men är berättelsen rena fantasier, eller bygger dramerna på verkliga händelser? Och hur är det med kung Arthur? Är han Englands första kung, eller en sagofigur, som skulle ena örikets stridande kungadömen under en krona? Moderna forskare lutar åt den sistnämnda förklaringen - men myten om Artur är seglivad.

Diktatur är ett av de mörkaste ämnena i mänsklighetens historia och galenskapen känner inga geografiska gränser. Livsfarliga tyranner har ödelagt länder på alla kontinenter med folkmord, förtryck och brutalitet. Diktaturer hör inte heller bara till det förflutna - styrelseskicket finns fortfarande kvar i länder som sluter sig för omvärlden och håller sina egna medborgare inspärrade under en hjärntvättande och ångestskapande terrorregim. I denna bok förekommer dock bara avlidna diktatorer.

År 1346 gav Tatarernas härförare Jani Beg order om att döda soldater skulle kastas in över murarna till staden Kaffa, som han belägrade med sin armé. Soldaterna hade dött av pest, och när stadens italienska köpmän flydde tog de sjukdomen med sig till Europa, där pesten tog livet av omkring hälften av alla européer. En sommardag i Sarajevo 1914 träffades Österrike-Ungerns tronföljare av en pistolkula i halsen. Det dödande skottet utlöste en lavin av händelser, och en månad senare bröt första världskriget ut. Europa var förändrat för alltid.

I dag har kungar och drottningar ingen större makt. Deras göranden och låtanden har ofta störst betydelse för skvallerpressens förstasidor. Förr i tiden kunde emellertid den krönte härskarens personlighet, begåvning och ambitioner kasta ut ett land i blodigt krig, leda till enanden av starka riken eller kontakter med nya delar av världen. En kvinna på tronen var otänkbart i medeltidens Europa, men ändå lyckades en dansk kungadotter vinna hela tre riken och samla dem i en union.

Sedan urminnes tider har människan lämnat spår efter sig. Krukskärvor, pilspetsar och ruiner vittnar om kulturernas utveckling, och samtida skrifter berättar historien. I dag kan forskare ta ett DNA-prov från ett flera hundra år gammalt hårstrå och kartlägga folkvandringar med hjälp av strontium analyser. Med andra ord är det nästan omöjligt att försvinna ur historien utan att lämna spår efter sig.

I dag drar de flesta av oss på smilbanden åt tidigare generationers tro på häxor och troll. Vi tycker att vi är upplysta människor som har lämnat skrock och vidskepelse bakom oss. Men sanningen är inte så enkel. Där tron på häxor och troll en gång i tiden härskade, har konspirationsteorierna i många fall tagit över. Undersökningar har bland annat visat att ungefär hälften av den amerikanska befolkningen tror på minst en konspirationsteori. De flesta av konspirationsteorierna kan avfärdas som rent nonsens.

De senaste 50 åren har det skett stora genombrott i kartläggningen och utforskningen av Skandinavien under vikingatiden. Arkeologer och historiker har analyserat allt från gamla stolphål och eldstäder till tusen år gamla vindruvskärnor i sitt sökande efter sanningen om vikingarnas värld. Det är ett mödosamt arbete som måste utföras med största noggrannhet, eftersom vikingarna inte nedtecknade dåtidens händelser. Vill vi läsa om vikingar är vi hänvisade till munkarnas överdrivna skräckskildringar och sagornas hjältekväden.

När journalisten Henry Morton Stanley 1871 lämnade Zanzibar för att resa in i Afrikas inre, skedde det ståndsmässigt. Han red på en fullblodshäst och hade med sig 200 bärare. Stanley hade skickats ut av New York Herald för att hitta den försvunne missionären Living stone. Resan blev dock snart en mardröm. Tsetseflugor tog livet av hästen, bärarna flydde, och Stanley fick strida mot lokalbefolkningen. Européernas - och senare amerikanernas - utforskning av jorden var segdragen och kostsam.

I över 200 år har Egyptens urgamla monument lockat till sig forskare och nyfikna turister från hela världen. Allt från små barnmumier till gigantiska pyramider har undersökts i försöken att kartlägga en av världens äldsta civilisationer, först med skärslevar, penslar och arkeologisk grundlighet, sedan med avancerade skannrar och DNA-analyser. Trots de omfattande undersökningarna har ingen ännu hittat de slutgiltiga svaren på alla de gåtor som riket längs Nilen lämnade efter sig när det kollapsade för nästan 2000 år sedan.

Bibelns budskap är visserligen främst avsett för de troende, men historikerna har med stor energi fördjupat sig i Gamla och Nya testamentet för att använda skrifterna som källa när de kartlägger tiden då världens första civilisationer uppstod. Bibelns berättelser må vara omöjliga att bekräfta ur ett historiskt perspektiv, men myterna kan ha rötter i verkliga händelser.

Den 1 september 1939 angriper Hitler Polen. Landet måste erövras blixtsnabbt, innan Storbritannien och Frankrike hinner komma till undsättning. Det tyska pansaret mullrar fram, effektivt stöttat av Luftwaffe, som krossar den polska arméns bastioner och slår ut broar, vägar och radiostationer. Polackerna försvarar sig överraskande tappert, men tvingas till slut kapitulera. Den 6 oktober är Polen i tyska händer.

Klockan är 03.14 den 22 juni 1941. Längs en 180 mil lång linje från Östersjön i norr till Rumänien i söder väntar tyska soldater, redo för strid. Minuten därpå bryter helvetet lös. Luftwaffes flygplan sätter kurs mot mål bakom Röda arméns linjer, och artilleriet öppnar eld. Tyskarnas fruktade stridsvagnar följer efter – som spjutspetsen i Operation Barbarossa, Hitlers angrepp på Sovjetunionen.

År 1933 tar Adolf Hitler makten i Tyskland, vars befolkning han har förfört med löften om lugn och ordning samt ett återskapande av det stortyska riket. Lika elegant utnyttjar han övriga västmakters rädsla för konfrontation för att rusta landet. Innan grannarna anar oråd, rycker tidens modernaste krigsmakt in över de gränser som drogs efter första världskriget.